Bli frisk av trädgård

BLI FRISK AV TRÄDGÅRD

Gröna vågen

Det gäller att hitta moroten, livslusten och längtan hos patienten och då är trädgård bra. Det är på allvar och det är livsviktigt en relation till en trädgård är kravlös, och det är just kravlösheten som är poängen. Trädgården ger vila och återhämtning och den fascinerar med sin ständiga förändring med sina färger och former, stenar och vatten bara finns där men ger ändå sinnena stimulans.

Hjärnan påverkas av miljön runt omkring oss. Vatten och naturlig grönska har en återhämtande effekt. Hjärnan blir lätt överbelastad t. ex i en storstadsmiljö, där intrycken kräver riktad uppmärksamhet. Grönska har däremot en positiv inverkan eftersom den inte kräver lika mycket och det därmed blir en spontan uppmärksamhet.

Forskarna har sätt att det har stor betydelse för puls, blodtryck, motorik, sinnesupplevelser, koncentrationsförmåga och social gemenskap.

Arbete i trädgård skapar engagemang och väcker livslust och längtan. Arbetet är meningsfullt och kan enkelt anpassas till individens förmåga och träningsbehov. Intryck från naturen och trädgården väcker minnen och associationer med hjälp av alla sinnen. Den ger människan en uppfattning av hennes identitet och ger henne en möjlighet att växa och utvecklas.

Aktiviteter kan i sig vara hälsofrämjande, lustfyllda och meningsfulla sysselsättningar känns belönande. Årstidsskiftningar, väder och dygnsrytm kan erinra om livet.

Återhämtning från stress

När vi ser vacker natur kan detta beteende minska och reaktioner av lugn starta. En höjd med utsikt över ett öppet landskap med enstaka trädgrupper och gärna vatten i bakgrunden är enligt forskarna det som gör oss mest lugna och trygga. Människan är en biologisk varelse skapad att leva i eller nära naturen. I dessa miljöer kan vi lita på våra reaktioner, reflexer och känslor till skillnad mot i staden. Befinner man sig i naturliga miljöer slappnar kroppen av omedvetet. Hur man upplever naturen beror på vilken mental status man befinner sig i och hur mycket man orkar ta in av omgivningen.

Trädgård inom vården

Inom vården används hälsofrämjande trädgårdar på många olika sätt

- Sinnenas trädgård för boende vid Sabbatsbergs vård- och omsorgsboende

- Rehabträdgården vid Danderyds sjukhus för personer med förvärvad hjärnskada

- Alnarps rehabiliteringsträdgård för personer med utmattningssyndrom

Alnarpsmetoden

En trädgårdsterapibehandling med världsrykte. Många drabbade lyckas erövra sina liv igen och på 12 veckor kommit tillbaka till arbetsträning, studier eller arbete. Bland prunkande grönsaksland, färggranna blomstertäppor och i ombonade växthus får deltagarna chansen att ta del av trädgårdens och naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Först får de lära sig att ta paus när de sedan är redo väntar arbetet med växterna, att gräva eller rensa ogräs. På så sätt lär de sig att känna sin kropp och så småningom finna själslig styrka. Trädgården och arbetet där blir en symbol för den inre utvecklingen. Man sår ett frö och ser sitt eget nya liv spira.

Den erfarna och kompetenta personalen erbjuder

1. Avspänningsövningar

2. Rosenterapi, massagebehandling som går på djupet

3. Bild och symbolskapande

4. Psykoterapeutiska samtal

5. Mindfullnes – träning, att leva i nuet

 Naturen gör oss friskare — balans ger hälsa

Hippokrates läkekonstens fader (400-talet f. kr.) Upprättade en terapeutisk trädgård på ön Kos, kompletterad med ett skogsparti med stigar att vandra på och källor att dricka ur. Han menade att kombinationen av frisk luft  och fysisk aktivitet hjälpte människan att komma i balans med naturen och kunde då behålla sin hälsa.

Synen på naturen som en läkande och nödvändig komponent löper genom hela vår historia, men tycks börja krackelera i det allmänna medvetandet i takt med att industrialiseringen intensifieras. Längst lever den kvar inom mentalvården, som höll trädgårdar på sina institutioner fram till 1970-talet. Efter detta tog neuroleptikan över som den sista bekräftelsen på synen av tekniken som universallösning. Pendeln hade nu slagit fullt ut, bort från naturtillit till tekniktro.

En bit natur i arbetsmiljön

I den moderna ohälsan finns två faktorer som sticker ut

                - Avsaknaden av fysisk aktivitet

           - Avsaknaden av psykisk återhämtning

I det gamla bondesamhället fanns inte dessa faktorer. I Shanghai lider 30 procent av de som jobbar inom IT och den finansiella sektorn av stressrelaterad ohälsa. De här människorna gör fler misstag, slarvar och produkterna håller lägre kvalitet. Empatin försvinner också med stresspåverkan.

Inbitna stadsbor som inte har något förhållande till eller erfarenhet av naturen över huvudtaget, och som genomgått trädgårdsterapin på Alnarp säger i utvärderingarna att det är naturmiljön som är det viktigaste i läkandet.

Forskarna tror att det beror på de upplevelser som naturen ger, utan att den tränger sig på.

I våra chica IT- huvuden sitter den gamla urafrikanen och längtar. När han inte får sin dos av fågelsång, vindbrus och lövprassel blir vi sjuka i själ och kropp. Idag är det vetenskapligt bevisat att grönska kan hela.

Parkutsikt ren medicin

I mitten av 1980-talet publicerade Roger Ulrich en studie som kan sägas vara början på den forskning om naturens läkande egenskaper som bedrivs nu, bland annat på lantbruksuniversitet i Alnarp. Ulrich som arbetade på ett sjukhus observerade att patienter som opererades för gallblåsebesvär frisknade till i olika takt. Skillnaden var tydlig mellan dem som hade en park utanför fönstren jämfört med de som bara hade en tegelvägg att stirra på under sin konvalescens. De med parkutsikten åt  mindre värktabletter, kallade mycket mer sällan på personal och var också lugnare och mindre stressade.

Några år senare kom en annan studie av Rachel och Stephan Kaplan där mentalt utmattade som vistades i naturen några veckor visade en markant återhämtning. Empatin återvände, minnet förbättrades liksom humöret.

Det visade sig att ju mer människor vistades i grönområden per vecka, desto lägre var deras stressnivåer. Både antal tillfällen och den tid de vistades där hade betydelse. Att skjuta upp all vistelse till helgen var sämre än att gå dit en stund varannan dag. Att vara där i minst 30 minuter var bättre än att vara där korta stunder. Avståndet till parken spelade också roll, idealavståndet var kortare än 300 –  400 meter. Detta spelade roll, då personerna annars lätt sköt på besöken. Kaplans visade också att det finns en gräns för hur liten en park kan vara för att göra nytta.

Gröna jobb stressar sällan

Stressrelaterad  ohälsa är ovanlig hos människor som jobbar i de gröna näringarna jord och skog. Där finns det mer fysiska skador än hos genomsnittet, det rör ju sig ofta om farliga jobb men den mentala ohälsan är statistiskt rejält mycket lägre än hos resten av befolkningen. I den svenska forskningen har det också vuxit fram en tredje förklaringsmodell till naturens förmåga att hela. Det är i samband med att trädgårdsterapin utvecklats som forskningen börjat fråga sig vad det är som händer.

Forskningen har kommit fram till att det rör sig om mångsensorisk påverkan och trädgårdsterapin arbetar därför med vad patienterna hör, ser, luktar och inte minst känner. Med alla sina sinnen inblandande återkommer kroppsmedvetenheten snabbt och det psykoterapeutiska arbetet går också snabbare.

Vi har tolv sinnen och vi använder ofta inte alla

1.      Syn

2.      Hörsel

3.      Lukt

4.      Smak

5. Balans

6. Kroppsposition

7. Muskelposition

8. Lätt beröring

9. Tryck

10. Temperatur

11. Det viskerala sinnet, som känner av kroppens inre organ

12. Prioception, ett slags klocka när man rör sig i ett område

13. Propreoception, integrerar många av dessa sinnen och ger känslan av att vara en kropp i rummet.

De svårt stressade tappar sin propreoception, att vara en kropp i rummet.  En frisk människa har ett slags auto-matisk mindfullnes, en närvaro i nuet.

Kunskapen om naturens påverkan på människan är dålig bland beslutsfattare inom bygg, förvaltning och politik anser Patrick Grahn, vars forskningsområde är trädgård och hälsa. Folkhälsoinstitutet försöker sprida kunskapen och i en del kommuner i västsverige där Patrick Grahn berättat om sina rön, har det hänt saker. Man har upprättat grönplaner, försökt att öka tillgängligheten till parker och upphandlat trädgårdsterapi.

Avkopplingseffekten

I dagens forskning finns nu även ekonomer med för att visa på de rent ekonomiska vinsterna för samhället om man tänker mer grönt i förebyggande syfte. Undersökningar visar t. ex ett statiskt samband mellan antalet överviktiga och avståndet till grönområden, oberoende av socioekonomisk tillhörighet. Kvällspromenaderna försvinner om grönområdena tas bort. Att promenera i stadsbebyggelse ger inte samma avkopplingseffekt.

Enligt Kapplans modell utsätts den gående i sådan miljö för en ständig ström av riktad uppmärksamhet och hjärnan fortsätter att arbeta hårt med sortering. Avsaknaden av människomassor är också en positiv faktor i grönområden. En del vill gå och vara i sin egen värld, rofylldheten är viktig. Professor Grahn menar att får han anlägga en ny park kan han på fem år visa på positiva hälsoeffekter i områden som har tillgång till parken.

Åtta dimensioner i naturen som människan söker

1.      Rofylldhet – lugn, tystnad

2.      Natur — fascination inför vild natur

3.      Artrikedom – rikedom av växter och djur.

4. Rymd – en vilsam plats, en annan värld, t. ex en bokskog

5. Öppning – plats med utblick och aktivitet, t. ex grönt fält

6. Skydd – Trygg, ombonad plats, en hemlig oas där man kan vara för sig själv

7. Socialisering – mötesplats för fest och nöje

8. Kultur – plats med historia som erbjuder fascination över människors uppoffringar, värderingar och möda

Ett arbete av Monika Svensson och Mark Munné

Akvareller av Monika Svensson

Layout: Birgitta Arvidsson