Kulturarvsdagen våren 2014

Kulturarvsdagen våren 2014

Torsdagen den 8 maj var det dags för kulturarvsdagen, som arrangeras vår och höst av ABM-nätverket Kulturarv Östergötland. På hösten hålls dagen på Östergötlands museum i Linköping och på våren cirkulerar dagen mellan länets kommuner. Denna vårdag hölls dagen på Cnema i Norrköping och innehöll ett varierat och inspirerande program. Hela programmet finns på Kulturarv Östergötlands hemsida: http://www.kulturarvostergotland.se

Kulturarvsdagen inleddes med kaffe och mingel i foajén. Där hade den ideella föreningen Skällviks Borgs Vänner också en utställning om Skällviks borg, som är en äldre borgruin några kilometer från Stegeborg.

Marie Ohlsén från  Kulturarv Östergötland hälsade alla välkomna. Vårens kulturarvsdag hölls på Cnema, som är Norrköpings kommuns filmverksamhet. Här finns film- och medielabb samt biograf. Huset innehöll tidigare textil- och andra industrier och rymmer nu utbildning, kultur, media och film, samt ett regionalt uppdrag från Östsam i form av Film i Öst.

Projektet Framtidsstaden

Intendent Bonnie Festin från Norrköpings Stadsmuseum och Christian Tidebrink från Cnema berättade om projektet Framtidsstaden. Projektet riktade sig till målgruppen ungdomar i högstadiet och genomfördes i 3 klasser på olika skolor.

Bakgrunden till projektets var att Norrköpings stadsbibliotek och flera museer firade 100-årsjubileum och var ett samarbete under kultur- och fritidsförvaltningen i Norrköpings kommun. Projektets form var dels en utställning, dels ett digitalt bord.

Projektledare var Susanne Ewerlöf och projektets syften var att låta eleverna göra ett eget val, arbeta kreativt, lära sig något om historia, få ökad förståelse för Norrköpings lokalhistoria, använda ny teknik samt att inspirera till tankar om framtidsstaden och påverkan genom medborgarförslag.

Framtidsstaden genomförde genom skolbesök och att eleverna besökte Cnema och bekantade sig med visualiseringsbord och programmet Urban Explorer samt valde ut en plats i staden som de ville förändra. Sedan besökte de platsen och kände in den: Vad vill vi göra? Vad får vi göra?

Eleverna forskade om platsens historia på Stadsmuseet med hjälp av tidningsartikar och klipp. Platsens historia och elevernas vision för platsen presenterades muntligt och med modeller i Cnema inför politiker och tjänstemän från Norrköpings kommun.

Eleverna fick helt fria händer och Bonnie och Christian förvånades av att de flesta förslag var förvånansvärt försiktiga och okonventionella; det var få förslag som stack ut. Exempel på förslag var att bygga ett runt aktivitetshus på en öde och övergiven tomt i Hageby och att ersätta parkeringar med parker, bland annat vid Resecentrum. Ett av de få förslag som ändå stack ut var att bygga ett 63-våningshus på Linden-parkeringen med akvarium i de tre nedersta våningarna.

Projektet Framtidsstaden kommer att leva vidare genom att ett antal personer kommer anställas över sommaren, för att fånga upp ungdomars idéer om stadsbyggnad.

Skönhet för alla – temaår 2014

Caroline Morgansdotter Blomsten från Östergötlands museum och Hedda Jansson från Ellen Keys stiftelse Strand/Ellen Keyinstitutet i V:a Tollstad f.d. skola berättade om temaåret 2014, Skönhet för alla. Titeln kommer från en bok av Ellen Key 1899 och har som syfte att ifrågasätta och reflektera. För temaåret Skönhet för alla finns ett program, en hemsida och ett kalendarium.

År 1870 var Ellen Key omkring 30 år. Ellen var sekreterare åt sin far, som var riksdagsman, på Sundholms herrgård utanför Västervik. År 1890 gick gården i konkurs. Ellen Key var då lärare i Stockholm och engagerad i samhällsdebatt och opinionsbildning. Ellen skrev ”Barnets århundrade”. Ellen skrev dock inget skönlitterärt. Ellen Keys idéarv handlar om Rättigheter för kvinnor och barn, individen och människan samt livsåskådning. År 1899 skrev Ellen Key Skönhet för alla. Under åren 1909-10 uppförde Ellen Key Strand, då var Ellen omkring 60 år. År 1910 skrev Ellen Key Skönhet och konst. Ellen Keys bok Modersrummet har tolkats 2006/2014.

Ellens agenda bestod dels av praktiska råd, ”smakpolis”, en politisk agenda för att förbättra kvinnors och mindre bemedlades levnadsförhållanden, kunskap; att ta tillvara på det goda hantverket samt att betona det funktionella. Skönhet är viktig som inspiration, som metod och som produkt av ett sämre respektive bättre samhälle.

I dagens samhälle går dessa frågor igen som arbetsvillkor, hållbara material, globalt ansvar och miljö. Strand drivs som en stiftelse, med syfte att bevara huset samt att vara gästhem för kvinnor, vilket Strand är sedan 1926, för omkring 20 kvinnor per år. Ellen Key-institutet är ett forskarnätverk som bildades 2004. Institutet har utställningar, referensbibliotek samt bokutgivning på Alvastra förlag. Ellen Key-sällskapet ordnar kulturaftnar och ger ut en årsskrift. I Västervik finns även ” Ellen Keys vänner i Tjust”. Ellen Key i Ödeshög är ett lokalt varumärke och håller årliga seminarier.

Ett axplock av platser där Ellen Key uppmärksammas(http://ostergotlandsmuseum.se/pages/146) under temaåret 2014 är utställningen 10/5 - Barnets århundrade, nordisk design för barn 1900 till idag på Vandalorum i Värnamo från den 10 maj, utställningen Denna dagen ett liv mellan den 31 maj och den 30 augusti i Vadstena, föreläsning ”Det sköna med Ellen – Strand som andligt rum” den 26 juni på Löfstad, Ellen Key Study Days den 15 till 16 augusti i Ödeshög och utställningen BRYTA MÖNSTER-skönhet för alla hos Hemslöjden i Östergötland i Linköping mellan den 23 augusti och den 20 september.

Länkar: www.ellenkey.se www.eki.nu

Kort från Kulturarv Östergötland

Östergötlands museum, Besöksmål och kulturarv arbetar med området kulturarvsturism och söker samarbetspartners. De jobbar med att öka förförståelsen och tillgängliggöra besöksmål och använder sig bland annat av nätverket Kulturarv Östergötland och projektet Broar till historien.

Tova Sylwan har fått nya uppgifter; att se över och digitalisera samlingarna i samband med att de flyttas till nytt magasin på Tornby. Anja Preesto är ny medarbetare och kommer närmast från Arn-projektet i Västra Götaland, där Anja arbetat med att tillgängliggöra besöksmål.

Kulturarv Östergötland är ett ABM-nätverk; ABM står för arkiv, bibliotek och museum. Nätverket har som uppdrag från Östsam att ha omvärldskoll, vara kontaktyta samt att förmedla idéutbyte.

Kulturarv Östergötland har en hemsida och en facebookssida och vill gärna få tips från oss som ingår i nätverket med redaktionellt material! På hemsidan publiceras ”Månadens” berättelse. Just nu handlar de om Söderköpings Rådhus respektive danser från Allan Manneberg av Folkungagillet. Kulturarv Östergötland vill att vi kontakta dem med material, för dialog samt med idéer och behov.

Jan Boman presenterade en ny idé, en föreläsningsbank. Under oktober 2013 gjordes en inventering av föreläsare på Östergötlands museum. Jan Boman ställde frågan Vill ni stå med? I så fall ska vi kontakta Kulturarv Östergötland!

Jan Boman hade ytterligare en ny idé: Ambassadörer för intressen, t.ex. kunniga och engagerade personer för hjälp med släktforskning i bibliotekens lokalhistoriska rum. Ambassadörena läggs i en databas (enligt metoden Collective Access/Open Source) för föreningar och andra och först görs ett testprojekt, där möjlighet finns att vara med och testa. Om vi är intresserade ska vi kontakta Kulturarv Östergötland.

Broar till historien www.broartillhistorien.se är ett projekt med syfte att sprida inspiration. Projektet ska motivera elever, ge lärare stöd och låta ABM-aktörer synas. Berätta gärna vad som saknas!

Promenaden - vandring i första världskrigets spår

Under sin praktik på Östergötlands museum har Per Stålebro tagit fram stadsvandringen Promenaden - vandring i första världskrigets spår, om social oro i Linköping.

Promenaden bygger på Pers C-uppsats, som kompletterats med personöden. Per skrev uppsatsen på grund av sitt intresse för tiden omkring 1914, eftersom denna tid har kommit i bakgrunden av andra världskriget.

Promenaden består av berättelser på internationell, nationell och lokal nivå, utformade som tidningsartiklar och kommer att länkas till från Kulturarv Östergötlands hemsida. Promenadens källor är tidningsartiklar, arkiv och litteratur. Promenaden kommer att ges samma grafiska design som Östergötlands museums övriga stadsvandringar.

Under öppet forum berättade Motala Rundradiomuseum om utställningarna ”Din röst” 24/5 – 10/8, under ”Skönhet för alla” och ”Alltid uppkopplad”. Skällviks Borgs Vänner tipsade om att det var öppet hus på Skällviks hus den 18 maj. Norrköpings Stadsmuseum berättade om återinvigning av textilmaskiner, med maskiner och arbetsmiljö från mitten av 1800-talet till 1970 samt om ”Människor och maskiner”, med en rörlig film och personliga berättelser.

Efter lunchen gjorde Göran Gruber från Riksantikvarieämbetet en exposé om Arkeologi i Motala i omvänd koronologisk ordning. Bakgrunden är att Motala vid utgrävningar från 1999 upptäcktes vara en cirka 7 000 år gammal stenåldersboplats, som varit mer eller mindre bebodd från ca 11 000 år sedan fram till nu. Detta var den första utgrävningen i Motala sedan 1920-talet. Görans fokus i dag var fynd från andra tidsåldrar än äldre stenålder, eftersom det berättats så mycket om den tidsåldern.

Vid Strömmen har sentida huslämningar hittats. På Verkstadsvägen påträffades en kalkstensgrund och en mur; huset finns på karta från 1890-talet, då ”Hr Liljedahls korffabrik med salteri” drevs där. Från 1600-talet finns många spår av odling, i form av matjordslager, ofta med fynd av mynt. Ett exempel är på en karta från 1637 benämnt ”Een lyckan” och arrenderades av Backgården, räntan var ett får vartannat år.

Området söder om Strömmens utlopp, vid Gästis, har varit ett centralt område. Här har varit både kungsgård, gästgiveri, tingshus och Hertig Johan Jaktslott. Under nordiska sjuårskriget brände Daniel Rantzau i Östergötland, men kom inte över Strömmen i Motala. Platsen var tidigare Gustav Vasas avelsgård och tillhörde innan dess Vadstena kloster.

En smedja har med hjälp av dendrokronologi daterats till år 1391. Här fanns lämningar av kopparlegeringar, järn och koppar. I smedjan utfördes klenmetallsmide såsom vapen, spännen, och utsmyckningar. Under medeltiden bodde alltså hantverkare här. Från år 1383 finns en lista över tomter som ägdes av Bo Jonsson Grip. På kartan finns hantverkare, kvarnar, sågkvarnar och fisken markerade. Från tiden finns fynd av mynt, så kallade ”vitten”. Platsen hade alltså under medeltiden en ”semi-urban” karaktär, liknande bebyggelsen i Norrköping vid samma tid.

Vid marinarkeologiska undersökningar har en stolprad med 250 ekpålar, troligen en del av ett fast fiske påträffats, daterade till omkring 1100 påträffats. Från 350-650-tal hittades ”stearinslagg”, en bottenslagg från järnframställning, endast känd från två platser i Östergötland: Motala och Järnstad. Från 400 fvt – 200 fvt, under äldre järnålder, hittades en träkonstruktion, en plattform, förankrad av pålar. Här fanns deposition av människoben. Plattformen kan ha varit en ceremoniell plats. Från äldre bronsålder påträffades kremerade ben och från cirka 3 500 fvt – 3 000 fvt, under yngre stenålder, har flintspetsar, keramikmaterial och en tjockbladig yxa hittats.

Resultaten kommer att publiceras i Motalabygd 2014.

Lokalhistorisk film i Norrköping

Vikarierande intendent Sofia Hammarqvist på Norrköpings Stadsmuseum berättade om museets filmarkiv, ett gemensamt arkiv i samarbete med Norrköpings Stadsarkiv. Filmerna är från 1920- till 1980-tal och består huvudsakligen av dokumentärfilmer om vardagsliv och filmer för att marknadsföra kommunen. Dessa lyfter ofta industristaden, dels genom dokumentation av stadsrummet, dels genom att fokusera på stadens identitet.

Sofia visade smakprov ur filmer av Artur Nordén från 1923, om en färgfabrik vid Strömmen (på Stadsmuseets nuvarande plats) samt från 1940-talet när rådhuset brann. I dessa filmer har också vardagliga situationer oavsiktligt fångats.

Den 23-25 maj höll Östergötlands Hembygdsförbund Hembygdsdagar i Östergötland. På fredagen var det kulturpolitisk debatt om landskapskonventionen, som är öppen för alla.  På kvällen visades Domkyrkan.

Journalisten Peter Kristensson från Nättidningen Svensk Historia berättade om sin dokumentation av Norrköpings gatunamn. Peter har dokumenterat ca 1 500 namn på gator, torg, broar, parker och rondeller. Namnen på torg och broar är ofta de äldsta. Peter inledde med tipset att besvara frågor om gatunamnens ålder i innerstaden med den kvalificeraed gissningen att de är från 1769!

Under medeltiden uppstod gatunamn spontant. Namnen kom från boende och verksamheter, bebyggelse-gatunamn. Gatunamnen var inte fasta, vilket innebar krångliga förklaringar. Det första kända gatunamnet i Norrköping var Norra Allmänningsgatan. Dessutom fanns sannolikt gatunamn med olika destinationer, t.ex. Dagsbergsvägen och Linköpingsvägen.

En stadskarta finns från år 1640, men med äldre kartor är det enligt Peter oklart i vilken mån de är kartor respektive planer; ofta är de en blandning! I början av 1600-talet anlades ny stad i stadsdelen Saltängen, med Sveriges äldsta bevarade rutnät. Vid uppbyggnad efter bränder och genom tvång med regleringar spreds rutnätsstaden även till äldre delar av staden. Kvar av medeltida gatunät finns nu endast Västgötebacken och Mäster Påvels gränd.

Rutnätsstaden fick kvartersnamn – kvadrater, men inga nya gatunamn tillkom. Flera olika namn användes parallellt för samma gata; till exempel hade den nuvarande Sankt Persgatan hade samtidigt fyra olika namn.  Peter berättade att vid geografiska beskrivningar användes kända platser som broar och portar och allmänna namn som till exempel stora gatan. I början av 1700-talet såg gatunätet i innerstaden i stora drag ut som idag.

År 1769 hölls en riksdag i Norrköping. Inför riksdagen skrev fabrikör J. F. Körner en motion att införa gatunamn och gatunummer.   Till riksdagen gjorde Norrköpings stad en turistkarta, med viktiga platser utsatta. Många nya gatunamn tillkom i samband med detta. Dock är det oklart vilka namn som verkligen var nya. Som exempel på gator som fått sitt namn redan tidigare nämnde Peter att gatunamnen Drottninggatan, Källvindsgatan och Västgötegatan är från slutet av 1600-talet.

År 1848 tillkom tio nya gatunamn, framför allt i Saltängen. Därefter namngavs fyra nya gator under de kommande 20 åren och år 1906 var stadens gator i stort sett färdignamngivna.

När staden växte utanför promenaderna började namngivning efter s.k. kategorinamn, t.ex. i Söderstaden namn från ”bemärkta män”. Efter andra världskriget fick gatunamnen mer lokal prägel, från bl.a. bebyggelse och personer. Från andra världskriget/1950-talet och framåt användes enbart kategorinamn. Undantagen är gatunamn från idrott i Ektorp, stenbrott i Vilbergen och kulturpersonligheter i Klockaretorpet.

År 1958 genomfördes en reform, då flera gatunamn slogs ihop och förenklades, t.ex. om ett gemensamt gatunamn inleddes med ett väderstreck eller Lilla/Stora, t.ex. Norra och Södra Kungsgatan. Norra, Östra och Södra Promenaden behölls dock. En relik som inte ändrades är Norra och Södra Grytsgatan, eftersom nya planer för området var på gång.

Utanför Norrköpings stad var Borgs villastad eget municipalsamhälle till 1896. I övriga orter tillkom också gatunamn på 1950-talet, men där motionerades sällan om namnen. Vid kommunsammanslagningar under 1970-talet blev flera gatunamn dubbletter. För att undvika sammanblandning ändrades eller upphörde 89 gatunamn.

Peter Kristenssons bok om Norrköpings gatunamn kommer ut i november eller december!

Malin Forsling Parborg och Rolf Holm från Östsam berättade om nyheter från de lokalhistoriska rummen. Länsbiblioteket Östergötland och om Götabiblioteken som är ett samarbete i Östergötlands län och Tranås kommun. En förstudie har gjort att år 2014/15 ansluta till LIBRIS. De lokalhistoriska rummens roll för barn och ungdom är att vara en informations-nod. Några förslag är Tidsresan, Sagostig, Kulturarvet som kuliss, en skriva-app, en webbsida och projektet Broar till historien.

Malin stäällde frågan Finns ungas kulturarv finns i de lokalhistoriska samlingarna? Goda exempel är digitala mini-utställningar på Göta-webben, lokala berättelser, skattjakt, en digital app och i Åtvidaberg en skolresa.

Östergötlands Arkivförbund, ÖLFA, delade ut årets kulturarvspris till Fristads gästgiveri i Tåby/Kuddby, som bland annat hållit byggnadsvårdsläger. Öppet hus hölls den 10 maj.

Rickard Lindqvist från Flygvapenmuseum berättade om Digitalt museum, som består av 25 museer, bland andra Nordiska museet och Jönköpings läns museum, varav 10 försvarshistoriska museer.

Under öppet forum tipsade Brukskultur Åtvidaberg om utställningen Makt & idyll som pågick till 24 maj och bland annat handlade om bruksanda och hade sitt ursprung i Åtvidabergs 600-årsjubileum. Mellan den 7 juni och den 7 september visas utställningen Pusselbitar ur det förflutna. Landsarkivet Vadstena tipsade om sin utställning 1914 om första världskriget som hänger från den 31 maj.

Kulturarvsdagen avslutades med en mycket stark och personlig livsberättelse i dokumentärfilmen Rik av minnen av konstnären Gunilla Nadler. Efter filmen hölls en öppen diskussion tillsammans med regissören Gunilla Nadler. Detta var således en mycket inspirerande Kulturarvsdag!