Bildterapi är en psykologisk behandlingsform där bildskapande används för uttryck och kommunikation tillsammans med en utbildad bildterapeut. Terapiformen har sin grund i övertygelsen att bildskapande i en terapeutisk relation främjar hälsa genom att utveckla emotionella processer. Den teoretiska referensramen innefattar konst, estetik och psykologisk teori.
I en bild kan komplexa samband och olika tidsperspektiv uttryckas samtidigt. Bildspråket är cirkulärt, till skillnad från det verbala språket som är linjärt. Bilden finns också kvar att återanvända till som en konkret dokumentation av en process.
Bildterapi - bildpsykologi
- Kan hjälpa både den som inte behärskarspråket eller saknar ord
för känslor eller den som pratar för mycket.
- Att måla bilder ger struktur som underlättar verbalisering och utvecklar
symboliseringsförmågan.
- Skapande främjar lärande genom att aktivera hela hjärnan, både höger
och vänster hjärnhalva.
- Bildterapi har också visat sig minska symtom relaterade till smärta och
ångest.
- Bildskapande hjälper människor att lösa problem och konflikter, reducerar
stress, stärker självkänslan och komma till insikt.
Vad ger bildterapi barn?
Det handlar om att genom bildskapande hjälpa och förstå barnet, då barnet genom detta kan bearbeta det som han, hon inte har ord för ännu. Forskning visar att barn har lättare att uttrycka sig genom bildskapandets symboliska form än verbalt. Orden kanske inte finns, eller också kan de kännas farliga. Om inte barnet får uttrycka sina tankar, känslor och behov, skapas det inom barnet ett tomrum som obearbetat kan leda till känslor av övergivenhet och uppgivenhet.
Både små barn och ungdomar visar ofta stor hänsyn gentemot sina anhöriga genom att inte uttrycka hela sitt känsloregister av rädsla för att såra eller oroa. Det kan handla om ilska, frustrationer, mobbing, sorg, svek, rädslor eller att bearbeta traumatiska erfarenheter av olika slag. Barnen kan i vissa fall uppfattas som udda och speciella när de lever ut sina känslor genom inte helt accepterande sätt som aggression t. ex.
I terapiformen används ett helhetstänkande där kroppen med alla sina sinnen både medskapar och upplever rummet. Barnet bereds tillfälle att uttrycka sig på ett kreativt sätt, problemen kan följas på synligt sätt. Här utgår man ifrån tanken att barnet skapar för att själv försöka förstå sin situation på ett konkret sätt. I bästa fall kan barnet genom att ges en kreativ struktur lära sig att identifiera problem och hantera dessa på ett socialt accepterat sätt. Kort skulle man kunna säga att bildterapi handlar om läkning genom ett kreativt skapande.
Det finns inom bildterapin flertalet olika metoder, såsom stort väggmåleri Van Gogh-tekniken, vått i vått-metoden, måleri till musik samt skulptur av olika slag. Bildterapi kan användas i så vitt skilda situationer som när barnet upplevt krig eller olyckor eller då han, hon eller någon närstående drabbas av svår sjukdom. Målet är terapeutiskt och metoden använder bildskapandet som rehabiliterande, krisbearbetande och vidareutvecklande av känslor och tankar. Som komplement används inte sällan reflekterande samtal mellan bildterapeut och barn eller samtal i grupp.
Enligt Hans-Carl Leuner, professor i psykiatri från tyska Göttingen, innebär arbete med människors inre bildupplevande fantiserande enligt givna teman. Leuner menar att det finns en helande kraft i symbolisk gestaltning av svårintegrerade livshändelser. För att nå detta tillstånd av självläkning har han utvecklat en metod för inre bildupplevelse, där han delar in de tematiska utgångslägena i tre steg
- Den övre nivån
- Mellannivån
- Grundnivån
Arbetet börjar med grundnivån. För det bildterapeutiska arbetet har man funnit tre av de konkreta teman som finns på grundnivån vara mest användbara för arbete med klienter med svår psykisk problematik. Teman som Leuner använder på grundnivån är följande:
1 Blomman - som är ett testtema, där terapeuten får veta om klienten har möjlighet att se inre bilder.
2 Ängen - som är ett inledningstema att utgå ifrån vid samtliga teman.
3 Bäcken - som klienten kan följa till källan eller havet.
4 Berget - som är ämnat att bestigas och då ger möjlighet till överblick.
5 Huset - klienten går först runt huset och sedan in i huset.
6 Skogsbrynet - klienten ser skogsbrynet från ängen och kan därefter möta olika gestalter där.
På mellannivån kan klienters drömmar, personliga relationer och jag-ideal aktiveras och användas som inre upplevelser under symboldramat. Man tolkar klientens bilder utifrån sina egna förutsättningar, inte vad man tror klienten menar utan alltså vad man själv ser.
Dessutom finns några konkreta teman
Rosenbuske eller bilfärd - som är teman för att undersöka sexuell attityd
Lejon - som är ett tema med aggressiv anknytning
På den övre nivån finns grundläggande ålderdomliga motiv
Grotta - moderssymbolik, tillbaka till livmodern
Dyhål, kärrhål - jordens inre, barnslig sexualitet
Vulkan - starkt aggressivt inre tryck som kan få utbrott
Foliant, bok - motiv för att få fram material ur det fördolda
Drömmen som meningsbärare
Drömmen visar oss hur vi ska finna mening i våra liv — hur vi ska fullfölja våra öden och hur vi ska förverkliga den större livspotentialen inom oss.
Arketyper
Arketyper utgör den medfödda delen av vårt psyke som strukturerar vårt psykiska liv och därigenom också vill styra hur vi uppfattar och förhåller oss till olika situationer i vår omvärld. En arketyp kan endast bli medveten genom sina yttringar, t. ex i form av arketypiska bilder eller symboler. Dessa bilder utgör universella motiv och är grunden för religion, mytologi och folksagor.
Det omedvetnas visdom, bildterapeutiska sagor
Sagogestalter är oftast avskalade mänskliga drag och visar på ett arketypiskt mönster, genom att de har ett specifikt personlighetsdrag t. ex
- Den unge hjälten som modigt kämpar för att slutligen vinna prinsessan och halva kungariket.
- Den goda fen som vakar över transformation med sitt trollspö.
Arketypiska gestalter är antingen goda eller onda, de har inte som mytens figurer nyanserande personligheter. Därför är häxan i Hans och Greta att se som en symbolisk gestalt för den negativa modern hon som listigt, insmickrande och lömskt lurar de båda barnen med avsikt att äta upp dem.
Drömmar och bildskapande
Vi styr våra liv och varandras genom våra drömmar, bilder och inre psykologiska processer. Därför är det också viktigt att vi gör vårt inre levande för oss själva och att vi medvetet engagerar oss i våra drömmar, inre föreställningar och bilder.
Genom att måla har vi en möjlighet att på ett konkret sätt befatta oss med dessa inre tillstånd och därmed förtydliga dem, göra dem möjliga för integration i medvetna processer, och inte minst låta dem materialiseras i bilder, vårt inre blir till en yttre bild och därmed till en del av den yttre verkligheten. Det blir förtydligat och tillgängligt för kommunikation, reaktion och vidareutveckling.
Drömmar kan tolkas på två olika plan
Objektplan
Innebär att allt det som drömmen innehåller är relaterbart till drömmarens yttre omständigheter. De människor som befolkar drömmen är representanter för människor i drömmarens vardag. Den objektivt tolkade drömmen säger något om drömmarens yttre omständigheter det yttre, extroverta livet till skillnad mot det dynamiska inre livet. Det handlar alltså om djuppsykologiska processer som gestaltas i drömmen genom tolkning på subjektplanet.
Subjektplan
Kallas det då drömmaren upplever sin inre verklighet i drömmen. Detta händer både utifrån det personliga omedvetnas perspektiv och i relation till de gestallter i den inre psykiska dynamiken som förkroppsligar de arketyper som vi alla har del i.
Bilden som psykisk materia
Våra bilder är bilder av oss själva speglade i varandra. Bilder som kommer fram i det bildterapeutiska arbetsrummet inverkar på alla som vistas i detta rum samtidigt. Ibland kan vissa likheter i färg, innehåll och symboler dyka upp hos flera av klienternas bilder samtidigt. Detta pekar på bildens universella kraft och på det faktum att bilderna är psykisk materia som kan leva i och genom våra kroppar.
Det fria måleriet används inom bildterapin. Deltagarna målar i grupp under tystnad på stora papper uppspända på vägg och kan därigenom uttrycka hela sitt känsloregister fritt. Detta är i sig är det bästa utgångsläget för att förutsättningslöst befatta sig med inre sanningar. När vi subjektrelaterar i bildskapandet omvandlar vi det levande flödet av psykiskt innehåll som vi behöver befatta oss med vid tidpunkten för bildskapandet. Den inre bilden är vad den är, den är det råmaterial varur upplevelser blir frammålade och genom att de konkretiseras blir verkliga och visuellt synbara, inte enbart för bildskaparen, utan även för bildterapeuten och gruppdeltagarna.
Det fria måleriet medför upplevelsen av att följa den inre skapande impulsen, att känna det kreativa flödet och låta sig inspireras av det egna livets vedermödor som utgångsläge för en kreativ handling. Det är i sig paradoxalt att lidande och lust förenas i och genom bildskapande. Lusten att måla är en del av den drivkraft och motivation som får bildskapare att ge sig hän de egna, tidigare inkapslade upplevelserna.
Det är en resa klienten gör vid varje enskilt tillfälle för bildterapeutiskt måleri, resan in i den egna personligheten för att förtydliga och medvetandegöra sig själv och sin upplevelse av världen. Detta skapande skall ha sin egen tid. Små steg i klientens egen takt är av yttersta vikt.
Ett arbete av Monika Svensson och Mark Munné
Akvareller av Monika Svensson
Layout: Birgitta Arvidsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar